Three Of A Kind <3

Vi fick en kommentar för ett tag sedan från en tjej som älskade vår blogg men som tyckte att My klagade för mkt jämfört med oss andra. Därför tänkte jag försöka väga upp det lite genom att vara en liten Klago-Liza ikväll ^^

Jag är så tröööött! Så himla jätte trött! Jag orkar knappt hålla ögonen öppna  men jag kan ändå inte somna när jag väl lägger mig. Imorgon är det den 8:e arbetsdagen i rad och det känns. Det känns både fysiskt och psykiskt. Det har varit tuffa dagar denna vecka.

Det har varit krävande och svårt att landa sedan rånet i vår butik i helgen och jag har fått hoppa in för min ena arbetskamrat som nu är sjukskriven sedan rånet. Många tankar flyger runt sedan i Söndags.

Tänk så hade det varit jag? Tänk så hade jag tagit en tidigare buss? Tänk så hade jag kommit in tidigare, som det var tänk, när rånaren var kvar?

Rånaren stod utanför och väntade på att min arbetskarmat skulle öppna butiken. Med kniven riktad mot halsen hotas min arbetskamrat til livet.

Jag hade öppnat varje dag den veckan. Tänk så hade det varit jag? Jag är så liten. Jag hade inte klarat det.


Jag känner mig konstig och tom. Det hände inte mig. Jag var på väg till jobb och kom tio minuter efter att rånaren försvunnit. Jag såg skräcken och ilskan hos min arbetskamrat som får alla mina tankar om dagarna.

Därför är jag så otroligt trött. Jag är ledig på Fredag och ska passa på att sova ut. Det är så svårt att få dagarna att gå som om att ingenting har hänt. Det kunde varit värre, mycket värre, är tankar som flyger runt hundra tals gånger i mitt huvud. Ibland hjälper det, ibland inte.