Three Of A Kind <3

För 356 dagar sen fick jag ett mejl från en främling.
Denna hittills okända människa ville prata med mig och frågade vem jag var.
Jag är ingen stjärna på mejl så först tänkte jag inte svara, jag brukar inte svara på mejl egentligen, speciellt inte om det finns någon bild på människan någonstans. Det kan ju vara vem som helst?

Men jag hade tråkigt den kvällen så jag svarade, fick tillbaka ett milslångt mejl men jag svarade ändå igen.. kanske något kortare. Efter ett par mejl ville denna människan att jag skulle lägga till den på msn. Jag brukar aldrig lägga till folk på msn, jag använder knappt min msn längre. Men jag gjorde det.. kommer inte ihåg varför.
Men jag minns fortfarande ögonblicket då jag gjorde det, minns min skrivbordsbakgrund, vilken tid det var på dygnet, mitt humör för dagen.
Hjärnan minns konstiga grejer, ibland vet man inte varför.


Den 3 Oktober, ca en månad senare tog jag flygbussen till Malmö airport tidigt på morgonen och väntade vid en gate, igår firade vi 10 månader.

Jag hade slutat tro på kärlek den sommaren, hade faktiskt börjat trivas med att vara själv.. jag hade så mycket annat fint i mitt liv. Och jag är väldigt glad över att jag fick den insikten.. att jag trivdes med mitt liv utan någon. För det är inte förrän man är tillfreds med sig själv och sitt liv som man kan börja älska någon annan och göra plats.

Till alla er där ute som letar, ibland är det inte lönt att leta.. ibland borde man bara luta sig tillbaka och njuta av sitt liv. 
Kärleken hittar dig när du minst anar det, det har jag sett med egna ögon.

Tack för att du visade mig att du fanns på riktigt och att du fortfarande är med mig, du gör mig så oerhört fånig och lycklig, ibland båda två på samma gång.
Tack för att du i skrivande stund sitter på ett tåg ner till mig och tack för att du flyttar hit i helgen och lämnar detta smärtsamma distanskapitlet bakom oss. Tack för att du gör så mycket för mig.

Vi ses snart älskling.

Jag älskar dig!