Three Of A Kind <3

Jag har världens underbaraste och bästa pojkvän. Tyvärr har vi varje dag en värld mellan oss. Ni anar hur många gånger jag önskat att Turkiet och Danmark kunde byta plats.

Han gör mig hel. Han får mig att känna det jag aldrig någonsin kunnat känna förr. Med bara en blick kan han stoppa hela min värld. Med bara ett ord kan han få min mark att skävla. Han gör mig hel.



Långdistans-förhållande är verkligen inget lätt. Det är så otroligt jobbigt, varje sekund, varje minut, varje dag. Det kan få vilken människa som helst att bli tokig. Längtan tar över hela ens vardag, man blir som tokig av saknaden. Jag är halv, halv utan honom, halv utan hans ögon, halv utan hans varma famn, halv utan hans underbara doft.



Jag saknar hur han vaknar om natten bara för att hans hand släppt min i sömnen. Jag saknar hur han älskar min doft, hur jag kan vakna på natten av att han pussar min nacke och andas in min doft.

Jag saknar hur våra läppar nuddas vid när vi ska sova. Jag saknar hur han alltid vaknar innan mig och ligger och tittar på mig när jag sover, hur jag öppnar mina ögon och får se hans underbara ögon titta på mig med så mkt kärlek och hur han drar mig så fort intill sig när jag fryser.

Jag saknar hur bara en doft kan få mig så stark på en sekund. Jag saknar att känna hans varma söta doft, hur han luktar så otroligt gott precis under hårfästet i nacken, precis där i mitten lite till höger, är hans doft som paradiset. Jag saknar allt så mycket att det gör ont...