Three Of A Kind <3

Hur kan ett år ha gått så fort? Vart på vägen inser man att något inte bara är en förälskelse utan också det där som ska vara livet ut? Vart blir en partner inte bara en partner utan också en livskamrat?

Att kunna luta sig mot en nacke i ett kök och fortfarande känna att den där lukten förmodligen är den bästa i hela världen. Att tycka att ett område hud är bland det mjukaste i världen, att hur ett språk och en dialekt kan få det att ramla runt i magen, hur ett leende efter ett år fortfarande kan få världen att stanna upp och hur en kroppshydda kan vara det tryggaste i världen, det är magiskt...

Att jag skulle kunna älska en människa dag för dag, vakna upp ett år senare och känna att jag bara lever för den, det är ofattbart, ofattbart och det finaste man någonsin kan vara med om. Någonstans bara vet man...