Three Of A Kind <3

Ord kan inte beskriva vilken otrolig känsla som fyller en när jag tänker på att vi är makar nu, vi är gifta, vi är ett...

Värmen fyller sakta min kropp bara av tanken på min man, min alldeles egna man, som nu bara är min. Aldrig förr har något känts så rätt, så fullständigt otroligt rätt som den dagen vi gifte oss.

Det var en helt perfekt dag. Mycket turkiskdans, öl, musik, skratt, mat, tårta, ja, allt var nästan som i Sverige förutom lite kulturella skillnader.

Dagen började med att vi vaknade tidigt och jag började göra mig i ordning. Caners mamma tjatade hela veckan på mig att jag skulle åka till frisören och få mitt hår och sminket gjort. Men jag litar inte på andra människor och har läst skräckhistorier om turkiska stylister så jag gjorde allt själv. :)

Det blev superbra och jag är så nöjd! :) Kände mig som en prinsessa precis hela dagen! Har nog aldrig känt mig så vacker förr!

Vid 13tiden (turkisktid) körde vi mot "rådhuset" (vet inte vad det heter på turkiska) och där väntade hela familjen, släkten och vänner förväntansfullt. När klockan var 14:00 stegade vi in i rummet och alla applåderade och log. Vigselförättaren började tala och Caner översatte åt mig, vid ett par tillfällen skulle jag säga "Evet" (ja) och sedan skriva under papperna. Sedan var vi ett äkta par. En otroligt fin stund delades med de viktigaste människorna för oss (förutom min familj då)

Alla ställde sig upp, applåderade och den varma känslan började infinna sig och nervositeten lade sig. Nu var vi gifta, jag och min själsfrände, äntligen.

Sedan blev det pusskalas och presentutdelning och alla köade för att ge mig (inte min man  :) ) presenter och önska ett gott, långt och lyckligt liv. I Turkiet ger man inte presenter likt här i Sverige, man ger enbart pengar eller guld. Skillnaderna är stora mellan Sverige och Turkiet men framför allt är den väsentligen skillnaden att när ett par gifter sig i Turkiet så kommer dom ifrån sitt familjehem och har inget bakom sig, varken pengar, möbler eller hem. Därför ger alla guld eller pengar för att de äkta tu ska kunna bygga sig ett hem, ett liv, en framtid ihop. Jag sa hundra gånger att vi inte behövde ngt, vi har redan ett hem, jobb, pengar, jag ville inte ha ngt, bara ha en perfekt dag med min udnerbara turkiska familj, men vissa traditioner går inte att bryta :) Vi fick guld för över två månadslöner för mig.

Efter pusskalaset och ett hundratal bilder gick vi ut till bilen. Alla förbi-passerande stannade och klappade åt oss och ane (min turkiska mamma) bjöd alla på choklad ur en fin silverkorg.

Bilen körde oss hem till hans familje-hem och när vi stannade skruvades det upp turkiskmusik för fulla muggar och det börjades dansas på parkeringen. Alla var så glada och spralliga <3 I Turkiet ska bruden krossa ett glas med skon innan hon entrar hemmet. Man får tre försök på sig. Klarar man det,får man ett långt och lyckligt liv tillsammans. Jag klarade det på tredje, phew! Det är svårt och omöjligt att krossa ett stående glas! Fuskar man och lägger det ned så går det mycket enklare :)

Sedan åkte jag och älskling till fotografen och tog helt underbara bilder på oss! Älskar dom verkligen! Jag kan inte titta mig mätt på dom och jag finner mig alltid leendes när jag tittar på dom. (visar alla senare)

Magen började sedan kurra och vi smög iväg och åt den första middagen ute som man och fru <3 Adana-kebab, haha. Otroligt gott och min klänning nästan spräcktes så mätt jag blev :)

Kvällen börjades nalkas och vid 20:00 begav allihopa sig till lokalen där livemusik och en massa gott väntades. Det blev fruktfat, chips&nötter, bröllopstårta och en massa öl. Alla dansade i flera timmar och stämningen var verkligen på topp, alla hade så otroligt kul!

Vi dansade vår bröllopsvals till en jätte fin turkisk kärleksballad och tårarna föll för min turkiska mamma och pappa.

Vid 4tiden vad vi trötta och begav oss mot natta-mat på en restaurang på hemvägen. Aldrig har mat suttit så gott! :)

Vid 5tiden kom alla hem och vi slocknade efter 5 minuter, jepp, so much action for us, haha :)

En stor sak fattades dock, min egna perfekta och underbara familj. Det kändes konstigt att ha den lyckligaste dagen i mitt liv utan min mamma, systrar och pappa närvarande :( Men snart kommer turen till sverige! Åh, vad underbart det kommer bli!!

Äntligen är vi ett, jag och min själsfrände. Ord kan inte beskriva hur lycklig han gör mig. Han är min nu, jag är hans nu, för alltid, förevigt sammansvetsade, tillsammans...