Three Of A Kind <3

Då är det dags för Liza och Caner att flyga till Paris imorgon och det är alltid blandande känslor så fort en syster ska åka iväg. Man är orolig och hoppas att flyget ska gå bra, att ingenting ska hända dom där.. men sen är man alltid lite ledsen över att man inte får vara där och se allt fint tillsammans. Det kommer bli så otroligt tomt över helgen när dom åker bort, hade det varit en vanlig helg hade vi kanske inte ens setts i helgen.. men det är bara vetskapen om att dom inte är hemma som gör en ledsen.

Kommer ihåg i somras, Liza och Caner åkte i förväg till Turkiet och spenderade de första 3 veckorna där (och så anlände vi den sista veckan). Det var fruktansvärda veckor, det var så otroligt tomt här hemma och vi smsade flera gånger om dagen och skypade. Efter två veckor hade det blivit riktigt jobbigt och man fick alltid en tår i ögat när man hörde hennes röst. Vi satt mest och skrattade så fort vi skypade, glada över att få se och höra varandra.

Kommer ihåg hur vi landade på Antalyas flygplats och väntade på bagaget, vi var nästan ute ur byggnaden och visste att Liza och Caner skulle stå där utanför och vänta på oss, efter 3 veckor utan varandra. SÅKLART så skulle bagaget krångla och vi fick vänta på väskorna i 20 minuter. Sedan småsprang vi ut och hittade Liza i vimlet av människor och grät lite.
Det är fint, det här med systrar.
Vi brukar alltid säga att - gifter man sig med en av oss, får man två stycken fruar på köpet! ;)

Alla tre samlade utanför familjen Kaplans lägenhet :-)

Påväg hem efter restaurangbesök, nästan alla är fångade på bild!

 

Kram! /Kim